Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden

Malmö University publications in urban studies, MAPIUS nr 18.
Bakgrund och syfte
Under de senaste trettio åren har Sverige och Europa genomgått en dramatisk omvandling. Geopolitiska
förändringar i kombination med globalisering har förändrat näringsliv och politik i grunden. Därmed
har efterkrigstidens hot och risker ersatts av andra och i vissa fall mer diffusa samhällsrisker. Även sociala
frågor har kommit att diskuteras och betraktas som hot och risker. Denna rapport är en samlad redovisning
av forskningsprojektet ”Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering.
För en beredskap inför 2000-talets kriser”. Projektet har pågått under tre och ett halvt år och finansierats
av Myndigheten
för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Bakgrunden till forskningsprojektet är den
framväxt eller snarare återkomst av socialt orsakade risker, händelser och kriser som inträffat i början av
2000-talet men som historiskt sett inte är nya. Vad som kan ses som sociala risker är ett brett fält, men
under senare år har särskilt konflikter i svenska bostadsområden blivit särskilt uppmärksammade. Som
rapporten visar har begreppet social risk emellertid ett mycket bredare användningsområde än så.
Forskningsprojektets syfte har varit att identifiera och analysera sociala risker och deras bakomliggande
orsaker, men också att utveckla metoder och synsätt för social riskanalys samt ge förslag på hur samhället
i vid mening skall kunna förbättra sin förmåga att motverka och hantera sociala risker.
Projektet har behandlat ett antal forskningsfrågor:
• Hur kan sociala risker bestämda av långsamma och underliggande samhälleliga förändringsprocesser
identifieras och analyseras?
• Hur kan lokalt förankrade nätverk för risk- och krishantering utvecklas och stödjas, och vilken roll
kan myndigheter som räddningstjänst och polis ha i detta arbete?
• Är vissa bostadsområden med likartade förhållanden mer motståndskraftiga (resilienta) mot socialt
oönskade händelser än andra och i så fall varför?
• Hur kan en gemensam kunskapsutveckling och kunskapspraktik kring sociala risker och krishantering
utvecklas och tillämpas mellan räddningstjänst, polis, kommunala förvaltningar, fastighetsföretag,
forskning och andra aktörer?
Som alla andra forskningsprojekt utvecklas och förändras forskningsfrågorna under projektets gång. De
perspektiv som presenteras i rapporten förhåller sig till de ursprungliga frågorna på olika sätt. Gemensamt
är att de försöker ge en ökad förståelse för den problematik som ligger till grund för de senaste årens
utveckling avseende sociala risker.
Målgrupp och disposition
Rapporten vänder sig till en bred läsekrets där både de som har ett mer professionellt intresse och de som
är intresserade av samhällets utveckling mer generellt skall få en fördjupad förståelse av sociala risker i
samhället. Boken inleds med några kapitel som dels diskuterar begreppen social utsatthet och social risk,
dels beskriver den mer generella samhällsutvecklingen med fokus på social risk, social utsatthet och civilsamhällets
omvandling. Därefter presenteras resultat från mer konkreta studier i Helsingborg, Landskrona
och Malmö. I en särskild del presenteras och diskuteras det arbetssätt i form av forskningscirklar som använts
inom projektet. Varje block och kapitel kan läsas både som relaterade till varandra och som fristående
delar. De enskilda författarna ansvarar för innehållet i sina respektive kapitel men alla texter har även
diskuterats gemensamt.