Att göra tudelning : om att synliggöra och diskutera ämnet idrott och hälsa för de yngre åldrarna ur ett genusperspektiv

Malmö studies in sport sciences, 2014:17
Inledning
Jag stiger in i lärarrummet en solig morgon i slutet av augusti: Min
första dag på skolan efter sommarlovet. Jag möts av varma leenden
från mina lärarkollegor. Vi har en hel vecka för pedagogisk planering
och diskussioner kring undervisningsfrågor innan eleverna börjar sitt
nya läsår. En av lärarna har hunnit skriva ut de aktuella klasslistorna
för terminen och delar omtänksamt ut dessa till samtliga lärare. Jag
ögnar snabbt igenom klasslistorna och stannar förväntansfullt vid en
ettas klasslista. Denna klass kommer jag att träffa för första gången
om bara några dagar. Jag tittar nyfiket på namnlistan och min blick
fastnar på sista raden: Antal elever: 14. Flickor: 11. Pojkar: 3. Vilken
liten klass, tänker jag. Nästan alla är flickor. Det blir inga problem
med denna grupp. Härligt!
I samma stund jag tänker detta slår det mig: Var kommer denna
tanke ifrån? Jag förväntar mig en lugn och harmonisk klass ”utan
problem” innan jag ens träffat eleverna. Hur kommer det sig att jag
har en så klar bild av klassen? Kan den sista raden på klasslistan med
uppdelning i pojkar och flickor göra att jag blixtsnabbt drar slutsatser
om hur klassen skall vara? Med dessa frågor snurrande i mitt huvud
vänder jag mig till mina kollegor: ”Vet ni varför vi har klasslistor där
det står antal pojkar och flickor bredvid antalet elever i klassen på
den sista raden?” Lärarna tystnar och några tittar förvånat på mig.
Efter en kort betänkestund svarar en av lärarna: ”Nej. Nej…” Några
andra lärare nickar instämmande: ” Ja, varför? Det kan man fråga
sig…” En tyst paus uppstår. Min fråga förblir obesvarad.
Ovanstående upptäckt väckte mitt intresse för att undersöka hur
den ”naturliga” könsuppdelningen i pojkar och flickor påverkar en
lärares sätt att bemöta och samspela med eleverna vid undervisning i
mitt ämne, idrott och hälsa. Frågorna som väcktes blev många: Hur
kommer det sig att den enda informationen om eleverna på klasslistan,
förutom elevernas adressuppgifter, är just elevernas uppdelning
efter kön? Vad är denna information till för? Vilka konsekvenser kan
elevernas uppdelning efter kön ha för lärare? Hur överensstämmer
denna uppdelning med de centrala styrdokumentens riktlinjer?