Pappa, Che och jag

Cherstin Hansson föddes i hamnkvarteren på Brynäs i Gävle. Familjen försörjde sig antingen med dagsverken i hamnen - som grovarbetare, med fisk eller skogsbruk. Hennes far tände stadens gatlyktor, och senare grävde han upp gatorna så att svarta elkablarna kunde dras fram, de kablar som gav stadsborna värme och ljus. Hennes mor sålde mjölk och bröd över disk.
Till hamnen kom sjömän från jordens alla hörn och Cherstins far visade henne världen genom dem.
Hon fick möjlighet att studera på universitet till socionom, en utbildning hon önskade använda i världen.
Hon längtade till latinamerika, där hamnarbetare och bönder gjorde uppror. Hon flyttade dit för att arbeta som kurator på fattigsjukhusets barnavdelning i Peru. Hon delade bostad med Che Guevaras familj och levde vardagsliv i kriget mellan militären och revolutionen.
Efter tre år reser Cherstin hem. Med sig har hon erfarenheter av att goda möten med främlingar utvecklar oss alla, och att man måste anstränga sig om man vill förändra världen. Erfarenheter hon tar med sig i pionjärarbetet inom det svenska flyktingmottagande från 1980-talet och framåt.