Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en av den svenska mellankrigstidens mest uppmärksammade författare. Hennes romaner, som ofta avhandlar kvinnors liv, drömmar, relationer och sexualitet väckte både beundran och ett kraftfullt motstånd. Författaren kom från en högborgerlig miljö, men valde att skriva djärvt om tabubelagda ämnen. Trots sjukdom skrev hon närmare tjugo romaner, fem novellsamlingar, en diktsamling, resereportage m.m. Hennes verk har givit henne en central plats i den svenska litteraturhistorien – inte minst för den provocerande romansviten Fröknarna von Pahlen, som orsakade en häftig kulturdebatt, ”Pahlenfejden” 1934-35, om bl.a. gränserna för litteraturens moraliska frihet.
Fru Esters pensionat (1927) handlar om en kvinna som då hennes make går bort ärver en summa pengar. Istället för att gå ensam och sysslolös väljer hon – mot sina släktingars inrådan – att öppna ett pensionat, dit en brokig skara individer flyttar. Bland de boende märks en sjuklig yngling, vars närvaro föranleder ortens läkare att regelbundet besöka pensionatet. Trots sina många sysslor och gästernas närvaro fortsätter dock rädslan för att bli lämnad ensam att tynga Ester...