Narkotikafrågan är ett av vår tids mest omdiskuterade problem, där missbrukaren anses kunna motas och botas med straff och vård. Men narkotikaproblemet låter sig inte lösas med vård; det är i minst lika hög grad ett politiskt som ett terapeutiskt problem.
I boken Vård och ideologi undersöks den vård som tillämpats under åren 19602000 för att lösa det svenska narkotikaproblemet. Med utgångspunkt i ett rikt källmaterial visas hur narkotikafrågan använts för vitt skilda politiska syften, där allt ifrån oro för politiskt radikal ungdom, främmande religioner eller obegriplig musik tolkats som problem med kopplingar till narkotika. Narkotikabruket har beskrivits som kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning samtidigt som svenskhet, solidaritet och arbetsamhet varit värden som präglat behandlingshemmens arbete.
Narkotikaproblemet visar sig i grunden vara ideologiskt. Vad som är problematiskt med narkotikakonsumtion kan inte diskuteras utan att man samtidigt diskuterar den goda medborgarens eller det goda samhällets kvaliteter.
* * * Johan Edman är professor i historia och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.